Min hyresvärd sen dryga 14 år upphör inte att överraska. För kanske 7-8 år sen införde de traditionen att varje Luciamorgon ha personal ute under de tidigar morgontimmarna och ställa ut marschaller som brann som landningsbanor längs gångvägarna i hela området.

Den traditionen lade de dock ner för nåt år sedan. Dte blev kanske för dyrt . Själva marschallerna kostade väl inte så många kronor per styck men det gick nog åt rätt många vaktmästare för att gå runt och tända dem. Och sedan skulle de ju samlas in också när de brunnit ut.

PÅ den dag som är idag, Alla Hjärtans Dag, satt det alltid ett rött hjärta upptejpat på fönstret i porten när man kom hem eller gick ut på morgonen. Enligt bilden nedan....

.  

Så jag blev nästan lite besviken då det INTE gjorde det imorse då jag tog ut min lilla sambo på hennes morgonpromenad. Och tänkte väl att personalen har väl annat att göra än att ränna omkring och tejpa upp pappershjärtan. Vilket, i och för sig, är trevligt men inget som känns jätteviktigt heller.

Så jag bara konstaterade faktum och glömde sedan bort alltihop.

ÄNda tills för en stund sedan då jag på nytt skulle ut och valla min lilla fyrbenta livskamrat. När jag tryckte ner dörrhandtaget hörde jag att något föll till golvet med ett prasslande ljud. Och undrade förstås vad det kunde vara.

Jag hade ju inte beställt något som kunde ha levererats på det sättet.

När jag så öppnade dörren hörde jag hur föremålet liksom prasslade mot stengolvet. Och när jag tittar efter så ligger där en liten godispåse med en rrosett och ett litet kort från fastighetsbolaget.

  Det innehöll lite godsaker i miniatyr men jag blev ändå glad över själva gesten.

Nu är jag väl inte någon vidare gottergris men några saker fanns det i den ändå som var gida. Den pyttelilla kexchokladen smakade precis som de fullstora som säljs nästan överallt. Två stycken små kolor från Werhters va rockså god.Av det som jag konstayterade att jag tycker är gott återstår nu eb Kitkat-kaka i miniatyr och den minsta Dajmbit jag någonsin sett. De får bli dessert efter min middag som idag kommer att bestå av stekt torsk med reouladsås och kokt potatis.

Farmen missade jag igår eftersom Sportkanalen sände Timrås boortamatch mot Rögle i Ängelholm. När nu äntligen säner en match efter 40 spelade omgångar så får allt annat stå åt sidan..

Det gör ju inget heller eftersom jag streama det på datorn och TV4 Play. Det kan jag dock inte med Torpet. Vill man se det så gäller det att passa tiden för sen hamnar det under plusfunktionen. D.v.s man behöver ett dyrare TV-paket.

Men det kommer jag inte att skaffa. Det kanske går i repris så kan jag ju se det då i så fall...

Ovanstående gäller förstås inte om Eurojackpoten tickar in till mg ikväll. Den gigantiska jackpoten på nästan en miljard gick ju ut i tisdags. Till Tyskland förstås, som så ofta förr.

Så om jag eller nån annan prickar in fem rätt plus två tilläggsnummer så får man försöka hanka sig fram sen på ynka 113 miljoner "bara"

Men det sura äpplet skulle jag såklart görna bita i för det är ju fortfarande en hisnande summa.

Men det är inte utan att jag undrar hur det kommer sig att det så ofta är tyskarna som kammar hem de där jättevinsterna. Även Finland har nog fått fler storvinster än vi.

Men det är väl säkert bara tillfälligheter. Precis som det där jag skrivit om några gånger hur Postkodlotteriets vinster alltid tycks hamna i till synes väldbärgade villaområden med Mercedesar och BMW;er på garageuppfarterna.

Dessutom slumpar det sig så att jag strax får besök av yngstingen så jag tackar för idag och önskar mina ordbrukare en trevlig fredagkväll o helg.

Vi ses när vi ses.