Det dök upp en flaschback för mig idag i flödet på Youtube. Du som, likt mig, är lätt Youtube-skadad vet förstås att där kan nästan vad som helst dyka upp. Från tal av världskända politiker till porslinsmålning, uppfödning av höns, kräftodling eller den där låten du lyssnade så ofta på för 25, 30, 50 år sen eller mer.

Riktigt när den här spelades som flitigast har jag inte lyckats ta reda på. Men det bör ha varit under början av 1960-talet för jag minns att min mamma också skrattade åt den. 

Idag skulle den väl inte precis anses som helt politiskt korrekt men det var lite andra och äldre värderingar som gällde i min barndom. Och visst är den gammal men jag får nog erkänna att  jag rörde lite på smilbanden när jag lyssnade på den.

Du kanske redan har gissat vilken sång det handlar om. Av rubriken om inte annat...

Ni som är i min ålder eller äldre minns säkert Egon Kjerrman som ledde allsångskvällarna på Skansen före Bosse Larsson. Han syntes och hördes rätt flifigt i både radio och TV på den tiden. Och låten jag talar om gjorde stor succé och härmades ofta av oss barn. Särskilt då vi tyckte att nån vuxen var tjatig.

Just det, gamla hederliga "Bla, bla, bla"

Som sagt... Kanske inte helt politiskt korrekt nuförtiden.

Men om jag får gissa så finns det säkert saker vi skojar om nu som inte alls anses ok om 40-50 år. Och så har det nog alltid varit tror jag. Världen förändras och vi förändras med den.

För det roliga med den var ju att man kände igen stereotypen med griniga kärringar.

Kanske inte precis från sitt egna liv men från film och underhållning av olika slag.

Och det var ju också dessa "ragator" som gav roller åt skådespelerskor som inte var så purunga längre. Som Dagmar Ebbesen, Julia Ceasar och Hjördis Pettersson för att nämna några. Dagmar occh Julia som ilskna hembiträden eller portvaktsfruar i nåt gammalt ruckel och Hjördis som Lilla Fridolfs barska hustru Selma.

Och vi tyckte ju om dem. Tanterna/ragatorna!

Det var ju inte av elakhet som dessa sångtexter eller filmmanus skrevs. Utan för att vi skulle skratta åt sånt som vi liksom kände igen.

Om du skrattade åt Egons lilla ironiska sång får du gärna tala om det för mig i en kommentar. Och vill man ha mer från samma man eller liknande så är det ju bara att söka själv på Youtube.

Klockan börjar bli mycket och jag ska väl snart gå och borsta tänderna. Och glädjas lite åt att jag ännu  har alla mina tänder växta "på rot" i käkarna. Bara en visdomstand fick avlägsnas för kanske 15 år sedan eller så.

Men annars är det orginalgarnityret som används till att tugga mina köttbullar, falukorv, makaroner och potatis med.

Hur många som passerat sextosju när jag växte upp hade det? Hur många hade ens tänder alls längre då?

Allt var alltså inte bättre förr men allt var inte sämre heller.

Det är nog bara "förr" som begrepp som bara blir bättre ju äldre man blir. För ju fler levnadsår nan lyckas samla på sig desto mera "förr" har man ju att minnas och gagga om...

Därmed stänger jag ner för idag och önskar mina kära ordbrukare en lugn och god natt tillsammans eller var för sig. Det bestämmer ni själva i Garphyttan, Enånger, Valbo och Liaryd.

Ha det! Så inte någon annan har det...