Hejdå, Pehrsson! Sällan har en nyhet förvånat mig mindre än beskedet att Liberalernas skämt till partiledare kliver av och tackar för sig. Utåt heter det att han avgår av egen vilja men jag vågar lova att hade han INTE gjort det nu eller väldigt snart hade de sparkat ut honom med buller och bång.
Men skandaler och sparkningar av ledare är ju inget som gynnar något parti med bara 1½ år kvar till nästa val.
Johan Pehrsson avgår alltså som partiledare. Undrar just om han tänker sitta kvar i regeringen eller om han lämnar politiken helt och hållet. På SVT-text står det att han stannar kvar som partiledare och minister tills ny ledare väljs i juni månad. Det kan ju kanske tolkas som att han även lämnar regeringen då men inte helt tydligt ändå...
Oavsett vilket så tror jag att det är en förlust som Sverige orkar bära.
Eller för att uttrycka det tydligt och klart att det inte är någon förlust för varken Sverige, regeringen eller hans parti.
Det blir dock ändå tufft för efterträdaren att klara fyraprocentsspärren nästa höst.
För hur ska de särskilja sig från resten av Tidömaffian? De sitter ju redan i Ålessons knä, både han, Lille Ulf och skjutjärns-Ebba. Och har ju närmat sig dem otroligt mycket sen förra valet. Så hur ser vi skillnad???
Personligen har jag alltid tyckt att Folkpartiet, som de hette tidigare, är et ganska beige och profillöst parti.
Ordet "liberal" hade ju redan moderaterna anammat om sig själva låååångt innan FP bytte namn.
Så hur ska folk fatta skillnaden? Om det nu finns nån sån att tala om...
Nu ser jag med spänning fram emot nästan avsnitt av SVT;s "Veckan". Undrar just om SVT vågar låta GW kommentera saken eller om de inte låtsas om den alls. Får han frågan lär han knappast kunna dölja sin skadeglädje.
För när JP gästade programmet kunde ju ingen undgå att fatta hur förbannad han var på L-ledaren.
Sen lär Johan Pehrsson förpassas in på glömskans bakgårdar lika fort som Bo Lundgren eller Håkan Juholt
Eller den där centerledaren som hette Lennart i förnamn. Jag kan för mitt liv inte minnas hans efternamn så han måste ha varit ungefär lika beige, han med. (Google berättade just för mig att han hette Dahléus.)
Men sånt är livet. Några skriver in sig i historieböckerna, andra gör det inte.
Den här surgubben till exempel kanske bli ihågkommen av sina egna närstående i några år men annars har han väl satt ännu mindre avtryck till eftervärlden än någon av herrarna jag nämnde ovan.
På tal om "ovan"...
Ovan är jag förresten också vid min nya telefon som jag nu tagit i bruk. Men det brukar alltid ge sig med tiden och gör säkert så den här gången också. Jag klarar att ringa, svara på samtal från andra, skriva sms och använda swish och bank-ID.
Och det är väl vackert så. Det betyder ju att jag klarar de mest basala vardagsbestyren.
Kameran har jag knappt testat men vad det verkar så var faktiskt kameran i Kinestelefonen lite bättre än i den här. Men kanske ändrar jag mig när jag lärt mig använda den någorlunda hyfsat.
Två dagar återstår av april månad och så mycket vår som i år har jag nog aldrig varit med om, som jag skrev om för några dagar sen. Björkarna skiftar allt mer i grönt för varje dag. Det är bara lite sol och värme som fattas.
Men det kommer väl, det också, förr elller senare.
Därmed känner jag att jag har gjort min plikt och uttryckt de åsikter som ändå ingen bryr sig om eller blir varken klokare eller gladare av. Tror jag ska åka och se efter om vägen till Svarttjärnen är snöfri och körbar så att Thea kan få springa lös en stund i skogen. Även om det är gråmulet och småkallt ute.
Så jag avslutar med att önska mina kära ordbrukare en fortsatt fin lill-lördag i slott och koja i Nusnäs, Lenhovda, Gråträsk och Uddevalla. Samt alla andra metropoler, paradis och helveten som finns.
Nog ses vi igen!
Slut för idag. Tack för idag!
Söndagen har gått i stillhetens tecken. Hade jag varit religiös hade jag kunnat klappa mig själv på axeln och berömt mig själv för att ha helgat vilodagen. Det enda jag har åstadkommit som kan lknas vid någon sorts arbetsinsats är tre promenader med fyrbenta sambon. Men det är ju av nöden tvunget annars hade jag tvingats plocka fram skurhink och mopp och skura rent på golven efter henne. Och DET liknar ju mer arbete än en liten promenad.
Och så har jag ju förstås lagat brunch och middag. Men sånt gör väl även de mest rättrogna undantag för, tänker jag. För jag har då aldrig hört talas om att de fastar på söndagarna, de heller.
Häromsistens skrv jag om den där bastusången som ska tävla för oss i Eurovision om någon vecka eller så och att den blivit viral. Men det är ju inte det enda svenska som är viralt just nu.
På nätet har jag förstått att den där älgvandringen som just nu pågår tydligen också har blivit en världsnyhet.Det görs till och med reaktionsvideos om den från Sydamerika, Holland, Kanada och Australien t.ex
Och jag som knappt ens förståe att den engagerar så många bara här hemma. Första gången jag hörde talas om saken tänkte jag nog mest att... Vad ska det vara bra för? Och hur kul kan det vara?
Men nu vet jag att det finns åtmintone en äldre dam i norra England som tittar slaviskt och är så hänförd att hon förbereder mat som är bara att värma för att missa så lite som möjligt.
Fast om folk nu gillar att titta på älgar som älgar runt i skogar eller simmar över åar och vattendrag så får de väl göra det om de vill. Själv har jag svårt att hitta nåt intresses för det där.
Tänker väl ungefär att har man sett en älg så har man sett alla. De ser ju väldigt likadana ut förutom att en del av tjurarna har lite större hornkrona. Så för mig är det ungefär lika spännande som att se målarfärg torka...
Igår besökte jag mitt närmaste Willys för att fylla på lite småsaker. Och i rödlappskorgen hittade jag en rejäl bit s.k parisergrill från Nyhléns chark med 30% nedsatt pris.
Jag talar alltså om den där sortens korv som, i alla fall i mina trakter och i alla fall förr i tiden, såldes som "Parisare" i de flesta Sibyllakiosker. Korv med bröd fast samma form som en hamburgare alltså.
Efter en kort överläggning med mig sjäälv scannade jag in den och lade den i kassen. Mindes att jag hade två hamburgerbröd i frysen och tänkte att det kan duga till middag.
Idag tror jag inte att så många korvhak serverarr Parisare längre och kanske var det en norrländsk fluga på 70- och 80-taeln då jag handlade i såna inrättningar mycket oftare än jag gör numera. Om några mer sydliga ordbrukare vet så får ni gärna berätta för mig om det fanns även på era breddgrader och även om de fortfarande säljs nånstans.
Hur som helst så kom jag på medan de låg i pannan och grillades att jag skulle testa att lägga på lite ost också som man gör med hamburgarna. Och det blev riktigt gott faktiskt.
Men det blev ju massor över av själva korven så idag smojsade jag ihop en stroganoff av resterna och det blev hela tre framtida middagar i matlådor som jag ställer i frysen. C;a 40 kr för fyra middagar alltså plus ris som jag redan hade hemma liksom hamburgerbröden.
Förresten finns det ju knappt några korvkiosker kvar längre. De är väl utkonkurrerade av bensinmackarna som ju numera, i många fall, är både korvkiosk, fik, matbutik och postombud.
Det blev inte så spirituellt eller intressant idag. Får kanske skylla på formsvacka. Eller på "makterna". Eller också skyller jag på regeringen. Det är deras fel att man inte orkar hålla sig på tårna varje dag.
Men... En halvtaskig blogg är ju också en blogg! Och ingen tvingar ju någon att läsa. Det FINNS en slumpknapp som raskt tar en härifrån om man inte orkar med mitt svammel.
Men för de som ändå läste ända hit kan jag trösta er med att det strax är över.
Var rädda om varandra, kära ordbrukare i Österfärnebo, Grundsunda, Hissmofors och Bergkvara.
Vi ses! Slår jag mig i backen på! Men när?
Det får vi väl se...
Påsken är över och det med marginal dessutom. Nu tjuvstartade ju jag en vecka i förväg men vem bryr sig?
Våren med lövsprickning och vitsippor brukar häromkring infalla under första halvan av maj. Men runt mitt hem är det barmark sen flera veckor tillbaka. Och nu börjar även björkarna skifta i grönt av små späda musöron till löv som håller på att spricka upp.
Isen har gått upp på insjöarna och i havet nedanför mitt hem har det varit öppet vatten nästan hela vintern. Kanske finns det snö kvar i skogen på skuggiga platser men i närområdet börjar gräsmattorna att bli gröna igen också.
Tror aldrig jag har varit med om det i mitten av april.
Ifjol åkte syster, svåger och jag till Sörmland för syskonträff över Valborg och första maj. Och jag minns att då låg isen kvar på sjön där de har sommarstuga. E4 passerar nämligen förbi den och man ser den från vägen strax innan man lämnar Västernorrlands län. Snöfläckar sågs också i skogarna ända nedåt Gävletrakten.
Och när vi kom fram till Julitta, där brorsan bor, var deras vitsippor nästan utblommade. Men i år har syrran hittat såna här uppe redan för någon vecka sedan.
Senaste dagarna har det dock varit rätt kyligt. Bara enstaka plusgrader. Så fleecetröjan som jag hade tvättat och hängt in i garderoben fick tas till heders igen häromdagen.
Idag ska jag försöka ta mig iväg och hämta min sprillans nya mobil också för jag har fått sms att den landar hos ICA-butiken efter kl. 13. Så sen har man väl att göra en stund med att få den i bruk med swish och bank-ID och andra viktigheter. Eftersom det är en Samsung, som är det största märket i landet, har jag stora förhoppningar att den ska funka lite bättre än kinestelefonen jag haft de senaste åren.
Jag har väl vant mig vid dess små egenheter men nog retar det mig när en app plötsligt inte finns längre. För ibland har den själv skapat mappar med flera appar i. Och jag har lärt mig att om jag letar i dessa mappar så brukar jag hitta det som försvunnit.
Dessutom stökar den om apparna titt som tätt och jag måste flytta tillbaka allt som jag vill ha det.
Välfärdsekymmer? Lyxproblem? Ja, visst är det så och jag borde kanske skämmas som gnäller över sånt strunt.
Men har man inget annat att gnälla om så kan man ju alltid gnälla om strunt!
Nejdå, jag ska inte alls bli lika gnällig som senast. Jag väljer att vara glad över den nya istället.
Kommer ni ihåg Hans Rosling, förresten? Läkaren som var så engagerad i fattigdomen i världen och flyktingarnas väl och ve. För övrigt en man som jag respekterade väldigt mycket.
En stor humanist fullt i klass med Tage Danielsson, Astrid Lindgren och Claes Eriksson i Galenskaparna.
Det är väl typ 7-8 år nu sen Rosling gick bort i cancer. Mne nu har jag hittat en annan stor humanist som jag ska försöka att lära mig mer av.
Han heter Jeffrey Sachs och arbetar på ett annat område än folkhälsa som Hans Rosling höll på med. Nationalekonomi tror jag dte heter och han har vädligt högt anseende i hela världen.
Igår såg jag ett långt och väldigt tänkvärt anförande som han höll och förklarade bakgrunden till kriget i Ukraina.
Jag ska inte skriva någon lång recension eller besrivning men för att säga det så kort som möjligt så ansåg han att Nato (och då ytterst USA som han sa har nästan hela makten i Nato) i praktiken rår för att Putin surnade till och satte ner foten. Det handlade om att när Sovjetunionen och Warszavapakten upphörde då gjordes en deal mellan Ryssland och Nato. Att ryssarna skulle hålla sig lugna och fredliga om de fick garantier att Nato inte skulle flytta sina gränser närmare Ryssland.
Men USA gjorde precis motsatsen och släppte in flera länder i ryssarnas närhet där man satte upp militärbaser.
Resten kan ju den som är intresserad ta reda på själv via Youtube och Google.
Men jag bjuder på en lännk till ett annat anförande han gjort så förstår var och en att det gav hopp att lyssna på den här mannen...
Sachs menar nu att om Trump sätter stopp för Ukrainas inträde i Nato och får den ukrainska ledningen att gå med på att de fortsättningsvis är ett neutralt land så kanske han kan få Putin att kalla hem sina trupper.
Om och när det händer står förstås skrivet i stjärnorna...
Där står det även vad jag ska hitta på för middagsmat idag. Men det lutar nog åt att jag gör det enkelt för mig själv och tar nåt ur frysen.
Ha nu en riktigt härlig vårdag i Löddeköpinge, Hissmorfors, Skärblacka och Uppskedika, kär ordbrukare!
Så ses vi väl igen, tänker jag. När andan faller på...
Vad är det egentigen som pågår? Nästa år är det femtio år sedan jag första gången fick rätten att rösta i allmänna val och på dessa år har vi sett regeringar med alla möjliga färgkombinationer.
Men aldrig har väl så många fått det så mycket sämre på så kort tid som med nuvarande ministär.
För bara någon månad sen utropade en av dess ministrarr att man vunnit kriget mot inflationen och att priserna skulle vända nedåt. Men varje gång jag går in i en livsmedelsbutik upptäcker jag nya prishöjningar.
Ganska små, för det mesta. 2-3 eller någon krona till. Men "många bäckar små...",som talesöttet lyder, blir sammtagna en vällande flod och inte bara en stor å.
Varför, undrar man ju då förstås! Vad är det som styr? Politikerba svör sig förstås fria och säger att det inte är de som sätter priserna. Utan att det avgörs av tillgång och efterfrågan.
Handeln skyllde förut på de höga drivmedelspriserna. Dessa är nu nere på en lägre niivå än innan prisrusningen på mat började men det har absolut inte märkts på priserna i butiken.
De pengar man då kompenserade sig för haqr ju handeln behållit i egna fickor och ökat sina intäkter med.
På samma gång som detta blir också fusket med maten bara värre hela tiden. Med krymnpande av förpackningar men samma eller t.o.m högre pris.
Jag har skrivit om den här saken flera gånger förut men det kan inte hjälpas att det måste göras igen.
Som jag bråkat om tidigare ökar även mängden vatten i alla livsmedel där det går att tillsätta för att öka vikten.
För några dagar sen tänkte jag steka bacon och ägg till brunch en dag. Men inget bacon fanns hemma. Då mindes jag att det llåg ett paket rökt påläggsskinka i kylen och tänkte att det får duga istället.
Och den som inte själv stekt sån skinka har nog svärt att tänka sig vilken explossion det bli när man lägger sån skinka i en het stekpanna. Jag fick hoppa baklänges för att inte bli nedstänkt totalt av allt vatten som blixtsnabbt förångades. Och spisen såg rent förjävlig ut efteråt av allt stänk.
En orsak till som samverkar för detta fenomen är ju att skivorna i paketen med smörgåsnat numera är så lövtunna att de hettas upp så fort att vattnet ju måste ta vägen någonstans.
Så ok, det är tänkt som smörgåspålägg och inte avsett att stekas. Jag kan mycket väl tänka mig att producenterna försvarar sig med ungefär de orden.
Men det finns en annan tanke med dessa lövtunna skivor av skinka, rökt medvurst, salami och annat. Nämligen att vi ska tycka att det knappt smakar nåt med bara en skiva på mackan. Alltså lägger vi på fler och vänjer oss på så vis vid mer smak av pålägget och det tar slut fortare.
De måste alltså hela tiden kompensera sig fö ditten och datten men ändå kan ICA;s aktierägare kvittera ut feta utdelningar. Minns dock tyvärr inte hur många miljoner det var senast, bara att det var många.
Miljonären Bert Carlsson har förstås lösningen åt oss alla på sin Youtubekanal där han tigger swishbidrag av sina tittare. Han säger att vi ska jämföra priser och bojkotta de dyraste till förmån för lågprisaffärer.
Han kanske tror att han äär den ende i laandet som redan fattat det och handlar där man får mest för slanten. Men hur ska de göra som bor flera mil från matbutiken? Eller de som inte kan kryssa kors och tvärs över närområdet av kroppsliga eller andra orsaker.
Ganska märkligt att de som skriker högst och alltid tror sig veta bästa oftast är de som klarar sig helt ok även om priser går upp. Lite som folk som försöker utbilda sin omgivninge i hur man fostrar barm eller hundar fast de själva aldrig haft varken eller.
Därför har jag lite svårt för att riktigt ta just Skara-Bert på allvar. Han värnar om sina egna intressen precis som alla andra välbeställda med makt på olika sätt.
Vår regering skyller på föregående regering fortfarande fast de har regerat i mer än en halv madatperiod.
De tar bort avdragsrätt förr sånt som slår mot den fattigare halvan av folket och lägger till för de rikaste.
De vill höja RUT och ROT och samtidigt återinföra stupstocken i sjukförsäkringen samt ta bort bostadsbidrag för barnfamiljerna. De har försämrat tandvårdföräkringarna för unga från 23 år till 19.
Men ministrarna i regeringen får flera tusen kronor per månad i skattesänkning.
Och är det så man vill att Sverige ska se ut så är det väl bara att rösta på dem igen nästa höst. För då kommer de att fortsätta på den inslagna vägen och driva sin omvända Robin-Hood-politik. Att ta från de fattiga och ge åt det rika.
Det är DITT val, Svensson! Ditt och mitt och alla andra svenskars.
Jag vet inte vad jag ska välja. Men jag vet att det garanterat INTE blir nåt av Tidöpartierna i alla fall.
Det har jag haft som tradition sedan 1976 och den behåller jag livet ut.
Jag ger mig för stunden men jag är rätt säker på att det här knappast var sista gånge ämnet avhandlas i detta forum.
En härlig annandag påsk önskar jag mina kära ordbrukare i Tibro. Ödenäs, Flyinge och Hortlax.
Vi ses! Om ni vill, vågar och kan!
Idag gratulerar vi Jönssonligan-filmernas Doris, Teskedsgumman och en massa andra karaktärers bärande dam, Birgitta Andersson på 92-årsdagen. På Youtube finns en hel massa små klipp med henne i olika roller. Bland andra den här som fick utgöra rubrik för dagens inlägg...
Under mina uppväxtår hos min mormor stod alltid radion på i köket om dagarna och jag minns att jag alltid reagerade när man spelade upp något med denna veteranskådis.
Jag minns sketchen från blomsteraffären där hon är allmänt oförskämd mot sina kunder och flera andra revynummer som fanns att köpa på vinylskiva.
Hon var flitigt anlitad i rever av både Povel Ramel, Kar de Mumma och inte minst Hasse & Tage.
En favorit just hos mig är Balladen om den enögda Elin. Tror att den skrevs av Povel men om någon av ordbrukarna vet att jag har fel får nu gärna rätta mig i kommentarerna...
Den tyckte jag redan som skolpojke var sanslöst rolig och än idag lockar den fram ett lite gladare ansikte på mig än vad som annars är fallet. Och jag skulle säkert kunna hitta minst tio fler klipp med henne från sextiotalet och fram till idag.
En oerhört begåvad sskåespelare som förtjänar alla gratulationer hon kan få på sin födelsedag!
Så... Grattis, Birgitta Andersson! Och tack för alla skratten!