Tankar och betraktelser från en amatörfilosof

Om det är smärtan av att knoppar brister eller något annat vet jag förstås inte säkert. Men nog tvekar våren ovanligt mycket det här året.

Först rivstartade det ju redan två veckor före påsk och snön försvann på bara någon dag. 

Sen kom det musöron på björkar och andra lövträd men någonstans runt Valborg stannade det liksom upp. Och t.o.m backade en liten bit.

För sen dess har vi haft både frostnätter och det har yrt smö i luften flera gånger. SÅ dte känns lite som att våren väntar i farstun lite för blyg för att bara komma in och slå sig ner. Vet den inte att den är välkommen, månntro?

Nåja, den kommer väl när den kommer. Men de senaste dagarna har fleecetröjan åkt på imför morgonpromenaden för jag vägrar att hämta upp vinterjackan från förrådet och använda den.

Igår morse då jag vickade på persiennerna var det faktiskt is på rutorna på både Madame Citroen och hennes plåtkompisar omkring henne.

Fredag råder över landet och världen och jag undrar så smått hur det ska bli med allt. Vad är det egentligen Trumpen håller på med? Försöker han isolera USA från omvärlden?

Det är ju lätt att tro det eftersm han infört alla dessa importavgifter. Som ju hela resten av världen kan svara med samma mynt mot USA för.

Har sett en hel del anföranden på "tuben" av Jeffrey Sachs, känd och mycket respekterad amerikansk nationalekonom som jag delade en YT-video med för några veckor sedan.

Han har varit trådgivare åt två eller tre av de senaste generalsekreterarna i FN. Dessutom till ett antal statschefer runt om i världen.

Han hävdar bestämt att de där tullarna kommer att slå allra hårdast mot amerikanerna själva. Inte mot den där klicken miljardärer som är Trummps polare. De klarar sig nog rätt länge.

Men för de sämst ställde kommer det att kunna bli ett rent helvete, säger han. De industridominerade delstaterna kommer att drabbas av en arbetslöshet som ingen sett maken till sedan 19.30-talet

Och för de som redan saknar kanske både arbete, hem och försörjning kommer det förstås att bli allra värst.

Så nu gäller det att de bygger fängelser därborta. För antalet människor som begår brott för att få mat och husrum i några månader eller några år kommer garanterat att öka. Är det vad han vill???

En plan har han, det är jag helt övertygad om. Men hur smart den är eller hur stor chans den har att lyckas vågar jag mig inte på att ens gissa. Det enda jag egentligen vet är väl att de rikaste alltid klarar sig.

Likadant är det här hos oss. Man sänker skatter för t.ex statsministern så han får 4 fler tusenlappar att röra sig med varje månad.

Samtidigt som man kortar ner tiden som unga har fri tandvård med fyra år. Och samtidigt som man vill återinföra stupstocken i sjukförsäkringen igen. Vem tjänar på det?

Det är ju ändå redan så att de s.k förtroendeläkarna som finns hos F-kassan har oinskränkt makt. Din egen läkare kan sjukskriva dig först när han undersökt dig och ställt diagnos. Men den kan FK;s förtroendeläkare ogiltigförklara utan att ens ha sett dig eller talat med dig. 

V A N S I N N E brukar jag kalla såna saker. Vet tycker mina ordbrukare. Är vi eniga och ingen är däremot? (Som min gamle fackföreningsordförande på 80-talet brukade säga innan klubban föll)

Men livet är ju inte bara inflation, prisökningar och elände heller. 

Några små ljusglimtar har jag ändå haft de senaste dagarna. I onsdags t.ex var jag ute på en fika med vännen Hans samt hans ena granne som är f.d arbetskamrat till oss båda. Jag har dessutom varit hennes chefe i några år för länge sedan. Det var mycket trevligt och vi stötte dessutom på två andra gemensamma bekanta.

På vägen hem efteråt stannade vi till och gick in på Lidl där nästa överraskning väntade.

Inför påsken handlade jag deras prisnkorv, 900 gram för 39;90 på extrapris. Och visste förstås att nästan halva den förpackningen finns kvar i frysen. Men när jag fick se den dagens pris trodde jag knappt mina ögon¨,

19;90 stod det på sklyten över kartongen med 900-grams-förpackningar.

När jag kolla bäst-före-datum var det två dagar dit. Det infaller alltså idag. På såna varor brukar de klistra röda lappar där det står 25 eller 30%. Ordinarie pris brukar väl ligga några kronor över femtiolappen.

Så jag norpade åt mig inte en utan TVÅ förpackningar för mindre än fyrtio spänn alltså.

I frysen håller de sig ju bra länge och man kan ta fram bara så många man behöver vid varje tillfälle. Och de är goda, den där sorten. Om än inte lika god som det märke man sålde innan det där "Matriket" blev ett varumärke.

Som pensionär gäller det ju att passa på när de där riktigt bra priserna dyker upp. Sånt som man vet går åt.

Jag handlar alltså inte BARA för att något är billigt. Skulle nän affär skänka bort t.ex fiskbullar på burk skulle jag gå förbi ändå. Hra inte ätit det på 60 år och tänker inte göra sen heller.

Så med detta stora lager i frysen blev det äggröra och några prinskorvar till brunch idag. Jag äter nästan aldrig tre mål så därför kallar jag det första för dagen för brunch.

Middag idag blir en matlåda som fått tina på köksbänken. I den ligger några pannbiffar plus de allra sista resterna av fjolråets skörd med gula kantareller som jag stuvade som tilltugg. Så idag äter jag med andakt för nu dröjer det flera månader innan jag (kanske) får hem nya gulingar.

Innan dess ska vår och sommar klaras av. Men det får la gå, det får la gå...

Önskar därmed mina kära ordbrukare en trevlig fredagkväll i Kumla, Norrtälje, Tidaholm och Härnösand.

Vi ses väl! Tänker jag...

Var är den där globala uppvärmningen när man behöver den? Nejdå, jag förnekar den inte eller försöker förminska dess betydelse. Men vi människor funkar ju ibland så att vi gärna skämtar om det som skrämmer oss.

Och visst skrämmer den även mig.

För jag kan ju se hur mycket klimatet har ändrats bara under min egen livsvandring. 

Nu kan det ju också vara så att minnet spelar oss små spratt så att vi minns det som har dominerat över tid. Jag påstår ändå att det märks tydligt.

I kanske 20-25 år har vi haft lite snö för det mesta under perioden november till mars. Men framför allt så har slaskvädret dominerat under flertalet av dessa vintrar. Så nog har det ändrat sig, alltid.

Under min uppväxt på 60- och 70-talen var det riktiga vintrar varje år.  Och fler eller färre minusgrader unde de 4-5 månader vi kallade vinter.

Visst kunde det emellanåt komma någon dag med töväder så man kunde bygga snögubbar eller idka snöbollskrig med vänner och obekanta. Jag tillhörde dock inte de slyngelartade små gossar som kastade på försvarslösa tanter och farbröder. Det skulle jag aldrig ha vågat.

Men det fanns alltid några som gjorde det och visst skrattade även jag då någon lyckades riva "kannan" (hatten) av någon intet ont anande vuxen.

Minns en gång på skolgården då en klasskamrat prickade kepsen på skolvaktmästaren. Som böjde sig ner och i samma rörelse som hans keps plockades upp tog han även med snösom han bliixtsnabbt gjorde en boll av och returnerade stenhårt och träffsäkert rakt på näsan på den skyldige.

Som blev chockad över hur snabb vaktisen var, Men även över hans pricksäkerhet.

"Hur visste du att det var jag?", ropade han till vaktisen.

"Busenkelt! Det är alltid den som skrattar värst som är skyldig", fick han till svar.

Frasse, som vaktmöstaren kallades, blev inte arg utan skrattade åt buset som drabbat honom, Men Åke, som kastat, slängde nog inga fler snöbollar på honom i alla fall.

Men för att återgå till min ursprungliga fråga så var det än en gång såpass kallt ute vid niotiden imorse att jag krängde på mig fleecetröjan före morgonprromenaden med Thea.

Men nordan bet ju ändå i kinder och öron och jag funderade på om kanske Thea också frös när hon nu är nysnaggad.

Men i så fall så visade hon inga tecken på det.

Får väl ta på också henne den varma tröjan imorgon bitti om det är lika kyligt då.

Kallt i början av maj har jag förstås upplevt förut så det är väl inget kontigt egentligen. Och bara solen får göra sitt så blir det ju mer drägligt framåt eftermiddagen.

Fått några konstiga bilproblem igen också men jag hoppas och tror att jag kanske kommit på vad de beror på. Det visade sig genom vibrdationer och oljud från framvagnen så jag först trodde att framhjulen inte var rätt åtdragna. 

Men de satt som hälleberget så det var det inte.

Men eftersom det är ett fel som kommer och går så är det knappast ett rent mekaniskt problem. Utan jag tror att det har att göra med den där Citroen-finessen med gashydaulisk dämpning.

Förra våren fick jag ju problemet att chassit stod i nedersta läget och den pumpade inte upp det av egen kraft. Men när jag fyllt på hydraulolja så var det okej igen.

Så nu ska jag försöka hitta någon vänlig själ som kan köra mig till Biltema och köpa hem hydraulolja.

Hittade dessutom på deras hemsida en flaska med tätning för hydraulsystem. Kostar bara 90 kronor ungeför så en sån ska jag också köpa. Funkar den som jag hoppas så borde jag bli fri från de problemen i alla fall.

Det finns ju såna där tillsatser för andra delar av maskineriet i bilar. Som kylarcenent som man förr hällde i om bilen läckte kylvätska. På den tiden kylaren var byggd av plåt som kunde rosta.

Det finns även smörjmedel för insputningsventilerna som man häller i tanken för att förbättra motorns prestanda.

Vännen Hans är upptagen med annat så jag sätter mitt hopp till yngstingen. Väntar bara på att han ska ringa tillbaka när han stigit upp ur sängen.

Därmed ska jag gå och snabbinventera frysen efter middagsmat. Vet att det finns en låda med pannbiffar och det allra sista av den sista stuvningen gjord på gula kantareller. Den kan man tina och koka några pärer´n till.

Ha nu en fortsatt fin söndag, kära ordbrukare i Enånger, Vassmolösa, Skebokvarn och Harads.

Vi ses! När andan faller på...

Godmorgon i stugor, slott och herresäten! Idag hände det nåt som fick mig att lyfta på ögonbrynen.

När jag startat datorn på morgonen brukar jag bland annat kika in på egna bloggen och kolla tidigare års verksamget.

Alltså det jag bruar kalla bloggens beckspegel.

Och då jag tittade på inlägget jag skrev för fem år sedan mindes jag det  direkt.

 

"Somliga tänker -andra inte" hade jag rubricerat inlägget. Den gången var det grannen mittemot som parkerat vagnen precis under skylten att det är förbjudet att förvara barnvagnar där.

Att jag fotade det var nog mest för att för mig var det humor i situationen och bilden.

Sen, nu, just idag så... Kan ni tänka er, just idag står det åter en barnvagn på samma plats. Så det var ju bara att hala fram mobilen och föreviga även den.

 

Är´n´te kônstut???

Jag menar att det har hänt massor av gånger att folk ställt både vagnar och barnscyklar där  men att det ska hända på dagen fem år efter att jag bloggade om det med bild och allt.

Undrar vad en statistikprofessor skulle få fram för siffror om sannolikheten för en sån sak.

Än en gång är det grannen mittemot. Som dock inte är samma grannar som för fem år sedan. Den som parkerat där nu är precis nyinflyttad och jag har bara trägffat dem hastigt i trappan en gång.

Men för övrigt bryr jag mig väldigt lite om såna där saker. Visserligen tycker jag att sådana skyltar ska respekteras men inte så att jag tänker ringa på och hålla föredrag för dem. Eller ens sätta upp en "arg lapp"...

 

Nej, man ska inte skaffa sig nya bekymmer om man kan välja att låta bli. Och jag vill bevara den frid som råder i huset sen många år. Vi känner inte varandra närmare men vi hälsar och byter några ord ibland och troligen resonerar de andra ungefär som jag att det inte är värt besväret att gnälla om struntsaker.

Om det till exempel ligger några dammråttor kvar i torkrummet när jag ska hänga min tvätt så blir jag inte ens irritrad. Jag sopar alltid upp efter mig och några dammtussar hit eller dit gör ingen skillnad i arbetsinsats.

Och helt ärligt tittar jag inte ens efter vem som senast hade tvättstugan före mig.

SKygglappar kallar en del det beteendet.

Tolerans kallar jag det. Det finns redan så mycket ilska och irritation i den här världen så det är klokast att välja sina strider tills de verkligen blir nödvändiga.

Mer tolerans och empati så finge vi en fredligare värld att lämna över till barn och barnbarn.

Sist måste jag få återkomma till ett ämne där jag skrivit massor. Och inte minst de senaste 2 åren. Matpriserna!

Det började med ICA-reklamen där de ju gör ettt nytt avsnitt av reklam-dokusåpan per vecka. Och skådisarna som varit med genom åren lär förstås ha bra betalt och är dessutom rätt många.

Än värre en stund senare då reklamen för Willys dök upp. Ni har väl sett den där flera hundra människor springer för att  samlas på en öppen yta och börja klättra upp på varandra och forma ett Eiffeltorn av människokroppar stapmade på varandra. Och överst en tjusig ung dam som lyfter en matkasse med deras logga på i luften.

Vad ska dessa skapelser inte kosta??? Kunde man inte tänka sig att när nu priserna skenar som de gör så kunde man väl skära ner på reklamutgifterna och inte göra dessa stora och säkert svindyra reklamfilmer.

För att gå kunderna till mötes en aning och försöka bromsa upp prisökningarna.

Och, jo, jag fattar att det förstås åtminstone delvis är skapat av AI. Gjort med datateknikens hjälp alltså. Men det lär fortfarande kosta rätt många miljoner.

Och det är miljoner som ni och jag och alla andra betalar för när vi handlar hos dem.

På närbutiken hade de fått in blandfärs till det facila priset 29;90 för 400 gram igår. Så jag köpte hem två paket och av dem ska jag rulla och steka köttbullar idag.

Annars har jag inte så många planer eller tankar utan låter väl dagen komma till mig som den själv vill!

Gör det ni också, kära ordbrukare i Frillesås, Smedjebacken, Bålsta och Strömsund.

Ha det! Annars har nån annan det...

I förrgår tittade jag in på mitt ATG-konto och såg att där bara fanns en tia. Sätta in pengar tänkte jag inte göra för jag hade inte tänkt spela alls den dagen. 

Men så fick jag syn på en ruta där det stod att man hade 10 minuter på sig att spela på Lunchdubbeln. Så jag tittade efter om jag kunde hitta en trolig vinnare i vardera loppet.

I det första fann jag den direkt och kände mig väldigt säker. Men i det andra loppet kunde jag inte bestämma mig för vilken av två jag skulle välja.

Men då mindes jag att man ju kan spela femkronors spel också. Och därmed vinna hälften om man vinner.

Sagt och gjort, jag klickade på den gröna knappen, stängde ner datorn och gick ut med Thea. Och gkömde bort hela saken i flera timmar. Men framåt sjutiden mindes jag och konstaterade att min satsade tia hade femdubblats.

52 kronor hade jag på spelkontot så då totade jag ihop en rad på kvällens V64 för 48 kr.

Och när det närmade sig läggdags loggade jag in för att kolla igen. Då hade mina spelade 48 kronor gett utdelning på dryga 220 kronor.

Därför kostade jag sedan på mig ett lite större spel på V86 som gick på min närmaste bana, Bergsåker och på Solvalla.

Igår kväll glömde jag att kontrollera den så jag gjorde det imorse då jag hade vaknat.

Och turen höll i sig så nu står det hela 395 spänn på mitt spelkonto där det bara fanns en tia för två dagar sen.

Så nu drar jag mig tillbaka åtmnstone idag och troligen även imorgon. På lördag spelar jag nog V75 eftersom det är stor jackpot där den här veckan. Men inte för mer pengar än jag brukar (100-150 kronor som mest)

Ännu har inte mina ögon rikigt vant sig vid Theas nya look. Jag blir liksom lite häpen varje gång jag tittar på henne. Från att ha sett ut som en liten knubbis ser hon nästan sjukt mager ut när allt det där fluffiga lurvet är avskalat. 

Men jag vet ju att jag vänjer mig på några dagar och det är ju samtidigt rätt skönt att hon blev frissad. För mig som slipper städa bort så mycket löv, kvistar, gräs och barr som fastnade förut. Och säkert skönt för henne själv också att känna sig lite svalare när värmen kommer.

För det gör den ju, förr eller senare och hundar kan ju inte, som vi, ta av vinterkoftan själva när det blir för varmt.

Sju grader visade termometern imorse när vi gick ut. Men det lär stiga under dagen för solen sken från klarblå himmel och det kändes väldigt skönt i solen. 

Trör nästan att jag ska sätta mig på balkongen med en kaffemugg och få lite mer sol på mig sedan

Demonstrationerna, om de nu fortfarande tågar på första maj, bryr jag mig inte om. Jag har ju tappat förtroendet för, i stort sett, alla partier och politiker så de får väl hojta sina slagord bäst de gitter.

Min far och kanske än mer min farfar, rynkar kanske sina pannor åt det beslutet i sin himmel. Men det är andra tider nu än då de vandrade på jorden. Jag vill gärna tro att det då åtminstoner fanns lite heder hos politikerna.

Idag är det bara spel för gallerierna och jag fattar fortfarande inte varför de inte har närvaroplikt i riksdagen. 

I min värld ska man vara på jobbet när man ska vara på jobbet.

Visst vet jag att många arbeten idag utförs från den anställdes hem. Jag har ju själv till och med prövat på det när jag gick på rehab-plats på labbet för 4-5 år sen. Men att delta i debatter eller i alla fall lyssna på de som pratar tycker jag att de borde tvingas göra.

Ha nu en riktigt härlig första maaj, kära ordbrukare i Västerfärnebo, Hagsätra, Smygehuk och Arjeplog.

Vi ses!

Godförmiddag kära ordbrukare! Onsdag på riktigt idag. Och inte vilken sktonsdag som helst heller.

Utan självaste Valborgsnässoafton. Och som om inte det vore nog så fyller ju Hans år idag ocskå.

Hans Majestät, alltså!

Hela 79 år blir han idag, lillprinsen som inbringade så mycket inkomster till skvallerpressen genom barndom, undom och inte minst playboyåren innan han äntrade tronen 1973.

Det tycker jag att vi firar med en av mycket få sånger som jag vet handlar om den här dagen. Det finns visserligen andra som vi förknippar med den sista april men dem här handlar verkligen om den här dagen.

     

"Ikväll ska brasor brinna för att fira vårens ankomst. Jag ska sjunga in i flammorna som alla andra..." 

Ny är den inte. Närmare 40 år har den på nacken och när Lundelll släppte albumet "Den vasssa eggen" tyckte han inte att den dög att ha med på plattan. Men på senare versioner, s.k remixer, fick den vara med.

Och det är jag glad för eftersom jag gillar den skarpt.

Sjunga in i några flammor lär jag knappast göra ikväll men kanske tittar på nån sorts firande via nätet eller TV.

Idag har Thea fått sin lätt försenade födelsedagspresent i form av en spa-behandling med pälstrim, pedikyr, rengöring av öron och trampdynor samt ett skönt bad. Hon gick från att se ut såhär...

 

... till som nedan...

 

En viss skillnad, eller hur? Och det bästa är att hon inte tar med sig lika mycket av naturen in i lägemheten och tappar det på mina nyskurade golv. För jag passade på att städa lite medan hon var på skönhetssalongen.

Fyllde år gjorde hon ju i måndags. Tio till antalet. Men som tur är bryr hon sig ännu mindre än jag om vilken dag det råkar vara.

Valborg, ja... Så hette den ganska barska frun till en av min morfars bröder. Inte kan jag säga att hon gjorde mig något ont men jag var ändå lite rädd för henne som barn efter att ha hört henne skälla på andra ungar samt härt vuxna berätta hur stenhård hon varit mot deras egen son när han växte upp.

Även Henry, morfars bror och Valborgs make, hade en rätt tydlig respekt för sin lagvigda och sa sällan emot henne.

Annars är det också dagen då jag infångades av ordningsmakten, bara 14 år gammal. Jag och några kamrater hade lyckats skaffa oss en flaska Silverrom som vi blandade med cocacola och hällde i oss.

Mina minnen från den kvällen är inte så många och inte så tydliga men jag blev hemfraktad av en fältassistent och kan lugnt säga att jag inte fick något beröm hemma för det tilltaget.

Silverrom har jag inte druckit sedan dess. Jag försökte en gång då jag blev bjuden av en kompis för kanske 40 år sedan men det gick bara inte. Bara lukten av det fick det att vändas i magen på mig.

Andra fabrikat av rom har jag smakat och även tyckt var gott men inte den sorten.

Eftersom jag ändå var i trakterna av Stora Coop gick jag im en sväng där på vägen hem då jag hämtat Thea. Och måste säga att jag är ganska besviken på kooperationen.

Historiskt sett så startades ju Konsum som en folkrörelse vars syfte var att hålla priserna nere så gott det gick.

Men det syftet har man absolut inte nu längre.

Stora Coop hette OBS förr i tiden och då var de faktiskt helt ok i både sortiment och priser. Men under mitt korta besök idag konstaterade jag att de är dyrare än Willys och Lidl på nästan allt. Och MYCKET dyrare på vissa varor.

Ta bara den främsta av våra basvaror - mjölken. Den kan jag tycka att det borde vara ungefär samma pris på överallt och så är det på de butiker jag nämnde liksom på närbutiken Coop Extra. Där kostar den runt 13 kr/litern.

Men på Stora Coop fick jag ge över 16 kronor för en liter mjölk. Bedrövligt!

Men det är ju bara att låta bli att gynna de som tar ut överpriser. Skulle alla som har möjligheten till det göra det slaviskt skulle vi kanske kunna pressa ner priserna.

39;90 tog de för den falukorv jag sett reklam för och som var anledningen att jag gick in. Den kommer från Bastuträsk i Västerbotten och jag har köpt den några gånger förr. Men det var länge sen jag såg den i nån affär.

Så det kan tänkas att jag skär och steker några skivor av den och gör endera senap- eller pepparrotssås och kokar potatis till. Eller ska jag kanske stuva makaroner...?

Det får vi se och mina kära ordbrukare skiter väl i om jag äter potatis eller makaroner till middag så jag ska inte besvära mer med den saken mer.

Däremot ska jag önska er alla en fortsatt fin dag och kväll i landets alla skrymslen och vrår.

Och för djurens skull... Skjut inga smällare och raketer! Nu kan väl ropa "pang" några gånger bara...?

Harebrasåsesvi!