Om så än kanske bara för en kortare tid så har jag tagit Madame Citroen i bruk igen. Hon har varit avställd i en dryg månad så det krävdes en hel del fysisk ansträngning för att befira henne från snön som fallit på henne.
Och som det sen regnat på och som därefter har frusit och tinat om vartannat.
Så då jag gick ut för att gräva fram och försöka få igång min ögonsten imorse var inte förhoppningarna så stora att hon skulle vara med på noterna. För säkerhets skull hade jag skaffat löfte om hjälpstart med kablar om det skulle behövas.
Men min franska följeslagarinna sen snart nio år tuggade igång hur fint som helst utan att jag ens hade satt i kontakten till motorvärmarem. Inte illa efter en månads stillestånd mitt i vintern!
Sen bar det av för att tanka lite och åka till en mataffär utan att behöva besvära någon annan om skjuts.
En liten sväng först till närmaste Lidl och sen till en Coop-butik där de har extrapris denna vecka på Nyhléns Norrlandsfalukorv.
Ska jag äta korv så ska den vara av bra kvalitet och den är bland de bästa. Den enda jag vet som är ännu godare och har mer köttinnehåll är från samma charkfaabrik men är alspånsrökt. Vilket ger den en extra touch.
När jag kom tillbaka till hemtrakterna var tanken att jag skulle försöka skotta bort snön omkring min parkeringsruta.
Som förstås var lika hård och tung som den jag röjde från bilen.
Men strax innan jag kom hem fick jag syn på en av hyresvärdens hjullastare som höll på att snöröja på en annan parkeringsplats typ 100 meter bort.
Så jag haffade den och frågade föraren om han hade tid och lust att ta en skopa eller två så jag slapp knäcka ryggen med handskottning. Och han ställde genast upp så nu är det rent inte bara på men även runt bilen.
Att jag "ställde på" den igen handlade mest om att sonen fick sin bil påkörd på sitt jobb igår och en av sidospeglarna kvaddades totalt. Han hade tid för besiktning på eftermiddagen men dit var det ju ingen mening att åka med en saknad ytterspegel så det fick han boka om. Skadan kommer förstås att ersättas av den vållandes försäkringsbolag men jag tänkte att han då kan få använda min bil tills hans är fixad. Sen får vi se...
Igår kväll var jag ju på hockey i SCA Arena och såg Timrå mot HV71 från Jönköping. Och det gick som jag hoppades, Timrå vann med 3-0. Vi hade kanske inte världens bästa platser. Längst ner alldeles utanför sargen. Och det small några gånger precis framför oss då spelarna tacklade varandra in i sargen.
På Farmen blev det som jag anade, att Nathalie åkte hem. Klokt tycker jag för hon fattade nog själv att hon tagit lite för mycket plats och hade självinsikt nog att veta att hon knappast skulle kunna förändra sin personlighet så mycket att de andra skulle glömma det som varit och förlåta henne.
Jag har haft en och annan chef genom mitt arbetsliv som haft en hel del gemensamt med Ntahalies typ av ledare. Såna som vill styra och bestämma men inte gärna lyssnar på gruppens tankar och idéer. Ingen av dem jag talar om har varit särskilt lyckade och ingen saknade dem då de försvann heller.
Sen ser det ut som om det spirar en liten romans på Norra Brandstorp. För ingen som följer Farmen har väl undgått hur Micke och Alida kastar blickar på varandra. Blir de nästa Farmen-par, tro?
För kanske 8-9 år sedan var det ju en kille och en tjej som möttes i finalen (där killen vann) och flyttade ihop sen när tävlingen var över. Hur det gått för dem sen har jag ingen aning om. Minns inte ens deras namn ärligt talat.
Vad jag kommer ihåg är att jag gillade båda och var glad att de var de två som tog sig till final.
Imorgon bitti blir det rekordtidg uppstigning för jag har lovar yngstingen att hjälpa honom lite. Han ska hämta lastbilen han ska köra hos en verkstad för klockan fem för att hinna lasta och ta sig till Sollefteå med leverans till Systembolaget där. Men han vill förstås inte lämna sin bil där så jag sa att jag hämtar honom vid åleriet där han jobbar och kör honom till lastbilen. På det sättet slipper han fixa skjuts för att hämta sin bil när arbetsdagen är slut.
Så jag får väl se till att krypa i säng i skaplig tid så jag är någorlunda vaken när jag sätter mig bakom ratten imorgon bitti.
Därför kanske det vore klokt att avrunda den här lilla "krönikan" och börja varva ner.
Sov gott, kära ordbrukare! Var ni än är...
Farmen gick igår tillbaka till det vi känner igen från tidigare årgångar. Där det mesta sker på den stora gården (Brandstorp9 och några får det lite lugnar en tid på Torpet och kan skaffa amuletter samt får försöka tävla sig tillbaka till själva original-Farmen.
Det gick precis som jag trodde och hoppades när det gäller valet av storbonde. Tycker Marika är som klippt och skuren för den rollen och tror också att hon kan komma att gå långt i tävlingen.
Skulle till och med kunna sträcka mig så långt att säga att det är tveksamt om jag ens sett en mer lämplig storbonde än hon på de år jag följt programmet. Hon vet vad hon vill och kan förmedla det och hon bryr sig genuint om varje deltagare. Oavsett om hon gillar dem annars eller inte. Så just nu är Marika min favorit till slusegern.
Under den kommande veckan lär vi också få svaret på om jag får rätt även när jag, redan nu, gissar vem som blir förstekämpe på söndag.
Där sätter jag alla mina fiktiva slantar på Ntahalie som gjort sig omöjlig hos de allra flesta. Alltså även bland dem hon gick ganska bra ihop med från början.
Precis som Marika är hon en ledartyp men till skillnad från henne är Narhalie även något av en streber och besserwisser i mina ögon. Och säkert i många andras ögon också. Inte mycket till empati och förståelse och hon lyssnar heller inte gärna på andras kunskaper och erfarenheter.
Så just nu är jag väldigt säker på att hon är den ena parten i Tinget på söndag.
Sen får nog hela gruppen tagga till ordentligt om man ska klara uppdragen eftersom de starkaste när det gäller byggen och konstruktioner alla lottades till Torpet den här veckan. Vilket också kommer att kräva en hel del styrande från storbondens sida. Och givetvis även lojalitet från resten av gruppen.
Det kommer, tror jag, att visa sig rätt tydligt de närmaste dagarna vem som är villig att hugga i och jobba och vem/vilka som försöker smita undan.
Annars... så ska jag äntligen fdå se en hockeymatch på plats i SCA Arena i Timrå ikväll. Tack vare att sonen fick två biljetter då han bjöd mig på pizza från Biteline i förra veckan.
Och på torsdag kommer äntligen Sportkanalen, som jag har i mitt TV-paket från Telia, äntligen att visa mitt favoritlag för första gången sedan SHL startade i september förra hösten. Av någon anledning, som de vägrar tala om, har de missgynnat oss Timråsupportrar som inte har det dyra pluspaketet hela hösten och vintern.
Jag har mailat dem flera gånger och frågat men får bara nonsens-svar som bevisar att de skiter totalt i vad deras kunder tycker.
Men det har jag ju fått lära mig den hårda vägen på senare år att det gäller nästan alla företag men även den offentliga sektorn. Först genom bråket jag hade med Telia om den där teknikern de skickade hit och tyckte att jag skulle betala för. Trots att det enda fel som begåtts låg hos Telia själva. Det var de själva som inte hade startat upp mitt billigare TV-paket när uppsägningstiden av pluskanalerna gick ut.
Samma sak var det ju också i striden mot politikerna om särbeskattningen av en hel årskull där vi skapade en folkrörelse så stark att de till sist tvingades backa och göra rätt mot oss.
Fast helt rätt gjorde de ändå inte, enligt mitt synsätt. Ingen sida tog på sig nåt ansvar utan hela vägen fortsatte båda sidor att skylla på den andra sidan.Dessutom behandlade man inte återbetalning som vanlig skatteåterbäring och gav oss ränta på pengarna.
Vilket också kändes som ett svek eftersom det för mig personligen hade gett ytterligare 3-4 tusenlappar.
Men för politikerna är vi ju bara valboskap som de fjäskar för vart fjärde år och för företagen bara några som de ska pungslå på mesta möjliga pengar.
Snacket om att kunderna är det viktigaste för företagen har är just bara snack. En fasad de upprätthåller för att det ska låta bra. I slutet av dagen är den ändå bara en enda sak de bryr sig om, nämligen största möjliga vinst.
Därmed har jag väl präntat ner tillräckligt med ointressanta ord för den här gången. Men jag fick ju i alla fall avrea<gera mig en aning. Även om ingen bryr sig, menar jag.
Ha en fin tisdag nu, kära ordbrukare i Simrishamn, Bastuträsk, Finnerödja och Krokek.
Vi ses! Förr eller senare. Hoppas jag...
Det dök upp en flaschback för mig idag i flödet på Youtube. Du som, likt mig, är lätt Youtube-skadad vet förstås att där kan nästan vad som helst dyka upp. Från tal av världskända politiker till porslinsmålning, uppfödning av höns, kräftodling eller den där låten du lyssnade så ofta på för 25, 30, 50 år sen eller mer.
Riktigt när den här spelades som flitigast har jag inte lyckats ta reda på. Men det bör ha varit under början av 1960-talet för jag minns att min mamma också skrattade åt den.
Idag skulle den väl inte precis anses som helt politiskt korrekt men det var lite andra och äldre värderingar som gällde i min barndom. Och visst är den gammal men jag får nog erkänna att jag rörde lite på smilbanden när jag lyssnade på den.
Du kanske redan har gissat vilken sång det handlar om. Av rubriken om inte annat...
Ni som är i min ålder eller äldre minns säkert Egon Kjerrman som ledde allsångskvällarna på Skansen före Bosse Larsson. Han syntes och hördes rätt flifigt i både radio och TV på den tiden. Och låten jag talar om gjorde stor succé och härmades ofta av oss barn. Särskilt då vi tyckte att nån vuxen var tjatig.
Just det, gamla hederliga "Bla, bla, bla"
Som sagt... Kanske inte helt politiskt korrekt nuförtiden.
Men om jag får gissa så finns det säkert saker vi skojar om nu som inte alls anses ok om 40-50 år. Och så har det nog alltid varit tror jag. Världen förändras och vi förändras med den.
För det roliga med den var ju att man kände igen stereotypen med griniga kärringar.
Kanske inte precis från sitt egna liv men från film och underhållning av olika slag.
Och det var ju också dessa "ragator" som gav roller åt skådespelerskor som inte var så purunga längre. Som Dagmar Ebbesen, Julia Ceasar och Hjördis Pettersson för att nämna några. Dagmar occh Julia som ilskna hembiträden eller portvaktsfruar i nåt gammalt ruckel och Hjördis som Lilla Fridolfs barska hustru Selma.
Och vi tyckte ju om dem. Tanterna/ragatorna!
Det var ju inte av elakhet som dessa sångtexter eller filmmanus skrevs. Utan för att vi skulle skratta åt sånt som vi liksom kände igen.
Om du skrattade åt Egons lilla ironiska sång får du gärna tala om det för mig i en kommentar. Och vill man ha mer från samma man eller liknande så är det ju bara att söka själv på Youtube.
Klockan börjar bli mycket och jag ska väl snart gå och borsta tänderna. Och glädjas lite åt att jag ännu har alla mina tänder växta "på rot" i käkarna. Bara en visdomstand fick avlägsnas för kanske 15 år sedan eller så.
Men annars är det orginalgarnityret som används till att tugga mina köttbullar, falukorv, makaroner och potatis med.
Hur många som passerat sextosju när jag växte upp hade det? Hur många hade ens tänder alls längre då?
Allt var alltså inte bättre förr men allt var inte sämre heller.
Det är nog bara "förr" som begrepp som bara blir bättre ju äldre man blir. För ju fler levnadsår nan lyckas samla på sig desto mera "förr" har man ju att minnas och gagga om...
Därmed stänger jag ner för idag och önskar mina kära ordbrukare en lugn och god natt tillsammans eller var för sig. Det bestämmer ni själva i Garphyttan, Enånger, Valbo och Liaryd.
Ha det! Så inte någon annan har det...
Är det någvn mer än jag som tycker att regeringsunderlaget i riksdagen är oväntat tysta angående massmordet i Örebro. Jovisst, de upprepar inövade fraser om hur tragiskt det är och att tankarna går till de anhöriga och sånt.
Men jag har varken hört Kristersson, Pehrsson, Busch eller Åkesson nämna ett ord om att det är Sveriges första massmord med rasistiska förtecken, Att de dödade alla hade utländsk härkomst och att just den saken är det troligaste motivet till dådet. När de får frågor i den riktningen duckar de omedelbart och mumlar nåt om att "vill inte föregripa polisutredningen.
Standardfraser som står i handboken för ryggradslösa politiker. Och den har de förstås alla läst från pärm till pärm åtskilliga gånger för att inte gå i reportrarnas lömska fällor.
Personligen tycker jag att det är nästan lika stor skandal som själva händelsen. Ett ynkligt agerande från regeringens företrädare som jag hoppas att de väljare som fortfarande har hjärna och hjärta i behåll straffar dem för det i september nästa år då det är dags för val.
I dessa tider framför SD förslag om att det borde vara lättare för gemene man och kvinna att skaffa och även bära vapen utan en massa restriktioner.
Vad tror ni att DET skulle få för effekt? Tja, det är bara att, än en gång, titta på USA och hur många skjutningar per capita de har därborta. Skyhögt högre antal än här kan jag lova även om jag inte vet några exakta siffror.
Med andra ord... Hade vi haft de amerikanska lagarna även här så hade massmordet i Örebro inte varit vårt första. Då hade det bara varit ett i raden av massmord.
Även media agerar svagt i fallet, tycker jag. Hade det varit en invandrare som mejat ner svenskar hade man gjort reportage om deras anhöriga och slagit på stora trumman men nu är det tyst nästan överallt.
Men när galningen heter Andersson och offren heter Mustafa, Mohammed och liknande är det visst en annan sak.
Eller också är det kanske jag som överreagerar...?
Det finns dock en sak som jag faktiskt håller med Sverigedemokraterna om Jag håller med om att vi tog emot för många flyktingar under 10-talet. Alltså för 8, 10 eller 15 år sen framför allt.
Men sen går våra meningar isär. För jag menar inte att de var fel att ta emot så många från en humanitär synpunkt utan att vi överskattade vår egen förnåga att integrera alla dessa nysvenskar. Jag tyckte då ,och tycker ännu, att Sverige som är såpass välbeställt ur ett globalt perspektiv. självklart ska ta emot så många vi kan.
MEN... vi ska inte ta emot fler än vi klarar av att ta emot på bra sätt. Så att de snabbt kommer in i vårt samhälle, våra lagar, regller och sedvänjor.
Som det nu blev så släpptes det in många fler än Sverige hade förmågan att inteegrera på ett vettigt sätt.
Och det är ju precis det som gav SD den position de nu sitter i. Utan dessa händelser hade de aldrig varit vårt näst största parti idag. Om de nu fortfarande är det...
Jag menar alltså att det är Sveriges regeringar, framför allt Reinfeldts och Löfvéns, som rår för detta. Inte flyktingarna själva. Men det är mot dem som argasvenskar riktar sin ilska, inte mot politikerna.
Lördag råder över landet och världen och jag är förstås lika lös och ledig som vilken annan veckodag som helst. Igår fick jag skjuts av sonen till Willys och då passade jag på att även handla hem lite rödtjut eftersom det var så läbgesen sist. Smakade väldigt bra till finalen av På spåret igår kväll.
Och just därför, att jag har rödvin hemma, ska jag nog ta och laga pasta carbonara idag. Minns knappt när jag senast åt det så jag ska unna mig det idag, tänkte jag.
Önskar därmed trevlig lördag och helg till mina kära ordbrukare i vår vedervärdiga värld.
Ha det gott tills vi ses igen!
Egentligen borde man kanske inte skriva om det fruktansvärda som hände igår i Örebro. Den staden ligger ganska långt ifrån mig och, såvitt jag vet, känner jag ingen där. Men det blir ju inte mindre otäckt för det, bara ett konstaterande att jag inte personligen är drabbad genom att ha anhöriga eller bekanta bland offren.
Dock måste jag säga att jag drog en lättnadens suck när jag fick veta att den här gången handlade det inte om någon muslim, islamist eller ens invandrare. I diverse forum på nätet startade ju spekulationerna runt den frågan redan igår eftermiddag och många antog, på gränsen till "visste", att det förstås måste vara nån sån där "jävla blatte".
Men här visade det sig att det var en helt renrasig "svenne" med någon sorts mental störning som det slagit runt för och som tagit sig till Komvux lokaler för att avrätta en hop oskyldiga människor.
För alla förstår väl att den som gör nåt sånt är inte vid sina sinnens fulla bruk. Då har man liksom inte riktigt alla kopparna i skåpet, som man säger.
Inte heller det gör det ju mindre fruktansvärt, men det känns ändå bättre att dådet inte spär på den växande rasismen och främlingshatet i Sverige.
Alltså ett fruktanvärt brott som inte kan skyllas på tidigare regeringars slappa invandringspolitik.
Vilka demoner som red denna gärningsman lär vi kanske aldrig helt få svaret på. Såvida man nu inte hittar en planering nedskriven på papper eller i hans datautrustning som förklarar hur han tänkte.
Dödstalet är i skrivande stund 10 personer plus gärningsmannen själv. Han avslutade ju med att ge sig själv det definitiva straffet genom att även skjuta sig själv.
Journalister i TV igår under Kristerssons presskinferens tryckte mycket på frågan om hur säkert det var för familjer runt om i Sverige att släppa iväg sina barn till skolan idag och kommande dagar.
Och där är jag nog överens med politikerna att detta, med all sannolikhet, var en isolerad händelse. Och att våra barn är lika trygga eller otrygga imorgon som de var förra veckan eller för tre år sen.
Men reportrar vill ju alltid försöka hitta en vinkling på storyn. Ju större sensation/skandal desto fler lösnummer säljer man väl.
Med det sagt tror jag alltså inte att detta var starten på nån ny trend av fler skolskjutningar i Sverige utan här handlade det om en ensam förvirrad människas idéer som han satte i verket igår.
För att tala om nåt helt annat... Så fick jag två glada överraskningar av yngste sonen idag. Han ringde och berättade att han tänkte beställa pizza från Biteline och komma hit för att bjuda mig på middag.
Jag hade plockat fram en matlåda med köttgryta och rid ur frysen men tänkte genast att den klarar sig ju i kylen till imorgon så jag tackade glatt ja till det.
Men inte nog med det. Den amerikanska pizzeriakedjan hade ett specialerbjudande där man fick två sittplatsbiljetter till en hemmamatch i SCA Arena i Timrå. Så nästa tisdag ska han och jag gå på livs levande ishocky tillsammans.
Och eftersom jag vet att han inte på låmga vägar är lika intresserad av hockey som jag så förstår jag ju att detta var något han gjorde bara för min skull. Och det värmer fadershjärtat lite extra i vintermörkret.
Så han dök upp med en sån där tjockbottnad pizza som de äter mest av i USA och jag minns knappt ens när jag senast åt pizza överhuvudtaget. Så det smmakade väldigt bra och nu ser jag ju dessutom fram emot matchen på tisdag.
Då möter Timrå bottenlaget HV71 från Jönköping. Så nu hoppas jag bara att Timrås formsvacka man haft de 4-5 senaste matcherna är över då. Liksom den formtopp som motståndarna haft på senare tid.
Annars har jag varit till Lidl en sväng idag eftersom kompisen Hans skulle dit och frågade om jag ville följa med. Så jag passade på att handla hem ägg och lite andra småsaker som börjar ta slut.
Ute slaskar det efter ett dygn med flera plusgrader så man skulle egentligen ha behövt gummistövlar när man måste ut i sörjan.
Polisen hade stor trafikrazzia nära mitt hem imorse då jag och Thea gick första rundan. De stod på båda sidor av gatan jag bor vid och dessutom hade de säkert lika många ett kvarter söderut.
Där går den väg som tidigare var E4 och numera klassas som stadsgata och även där fick alla som tänkte passera visa körkort och blåsa i alkotestapparaterna.
När sedan Hans kom och hämtade mig vid halv ett ungefär stod de mellan mitt hem och min f.d arbetsplats och visst blev vi invinkade.
'Inga problem dock. Men mannen som satt i bilen framför fick stiga ur sin Audi och in i polisernas buss. Vet inte varför förstås men man kanske kan anta att det var något med hans körkort eller hans resultat på alkometern som polisen inte var nöjd med.
Själv är jag alltid noga med att tacka den polis som vinkat in mig och kommer fram till bildörren för att de gör det jobbet de gör. För varje onykter förare de kan få bort från trafiken gör ju oss andra säkrare.
Det gjorde jag för övrigt även imorse under morgonpromenaden för precis då jag passerade stod de sysslolösa på grund av gles trafik. Som alltid uppskattades det mycket.
Så ta gärna efter den vanan, alla som håller med om att de gör ett fantastiskt jobb. Uttryck din tacksamhet och gläds åt hur mycket gladare de ser ut efteråt.
Det borde vi förresten göra hela tiden. Mot alla vi möter och talar med. Tänk om alla människor skulle bestämma sig för att försöka locka fram ett skratt eller åtminstone ett leende hos alla de talar med under en dag.
När jag skrev raden ovan mindes jag plötsligt Hylands AB-bok som såldes till förmång för radiohjälpen eller om det kanske var Röda Fjädern. Minns ni den?
Om ni INTE minns eller är för unga för att ha upplevt det så var det ett häfte med små korta verser på rim. En för varje bokstav i alfabetet. Varje dikt illustrerades sedan av erkända konstnärer och trycktes upp i massupplaga som folk köpte och vinsterna gick till välgörande ändamål.
Den lilla vers jag tänkte på var den som stod vid bokstaven "V"...
"Vänlig vecka fort förgår
Bättre vore vänligt år"
Så sant! Varför inte utropa vänligt år över hela världen. I år är vi snälla mot varandra. Även mot dem som inte tror på samma saker som vi själva. Mot dem som har en annan färg på hår, ögon och hud. Mot dem som bär kläder som inte alls liknar de vi själva föredrar. Mot dem som tycker annorlunda eller är annorlunda på vilka sätt som helst.
Då innefattar det ju ALLA!
För ALLA är ju annorlunda. Du ser inte ut som din granne. Du kör en annan sorts bil än många andra. Och så vidare, och så vidare, och så vidare....
Tolerans och medmänsklighet är en bristvara i världen och Sverige idag men om var och en börjar i liten skala och drar sitt eget lilla strå till den gemensamma trivselstacken så kanske vi kan förändra världen på lite sikt.
I vart fall kanske vi kan lysa upp dagen lite för den som vi kan locka till ett leende.
Är det inte värt ett försök åtminstone?